Cut me, play me

Jag älskar klippdockor. När jag var liten så ritade jag och min syster egna klippdockor som vi lekte med tills de gick sönder. Men jag tyckte alltid att det var mycket roligare att rita nya än att leka. En gång estet, alltid estet!

Den här klippdockan har min drömklänning: röd 50-tals skjortklänning med vippig kjol. Om ni ser någon sådan får ni gärna hojta!

Däremot är jag inte stormförtjust i pälsboan på bilden (liket som jag skulle säga). Om det finns något som jag får rysningar av så är det just päls. Det spelar ingen roll för mig om ni säger ”den har varit i min familj i generationer”, ”jag har köpt den begagnad”, ”inga djur fått lida”, helt ärligt, tror ni själva på era argument?

Jag tycker att alla får göra precis vad de vill, men snälla sluta använda svepskäl för att själv må bättre. Använd päls om ni vill ha päls, men säg ”JAG VILL HA PÄLS” istället för ”det är faktiskt inga djur som har fått lida”. Puss på er!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>