I REFUEL

Jag och min kompis Anna brukade säga så i tonåren: I REFUEL. Det är en kombination mellan REFUSE och RELOAD (det sista är en Metallica-låt). Det betyder jag vägrar. Och vet ni vad jag vägrar?

Jag vägrar acceptera när jag inte vågar stå upp för mig själv. Mitt problem är att jag kan fastna i att beundra bilden av mig själv som jag visar upp för er. Ju mer jag fokuserar på den bilden desto mer frustrerad och obekväm blir jag. För jag är ju så mycket mer än bara en yta.

När jag fastnar i det där ytliga, att ni ska tycka om mig, så tycker jag om mig själv mindre och mindre. Det är som att ha en vit svart på ena axeln, kallad självkänsla, och en svart katt på axeln, kallad självkritiker. Den katten man matar växer sig starkast. Och när jag fastnar i yta, att ni ska tycka om mig, när jag beundrar BILDEN jag visar upp av mig själv för mycket, när jag fokuserar för mycket på den, då matar jag bara den svarta katten. Och till slut så kastar sig den svarta katten över den vita katten och tvingar den till underkastelse.

Jag kanske säger saker som ”Sex and the city – fy” till några, och sedan ”Sex and the city är jättebra” till andra. Jag kanske döljer saker, som att jag tycker Pink är skitbra, faktiskt riktigt bra, men jag vågar inte visa för er att jag lyssnar på henne så jag trycker på *private session* på Spotify. Jag kanske glömmer bort att skratta åt mig själv. Jag kanske oroar mig mer för vad ni tycker om mig än vad jag tycker om mig.

Jag tänker för mycket på er och glömmer bort mig själv. Det är då jag måste rikta om mig själv och fokusera på rätt saker igen. På vem jag är, på min inre kärna, och struna i er och vad ni kan tänkas tycka om mig. Som tur är så har jag lättare och lättare att se idag när jag är på väg åt fel håll, och rätt människor runt omkring mig som peppar mig att vara mig själv till 100%.

Det viktigaste för mig med den här bloggen är att jag visar vem jag är. Inte den jag vill att ni ska tro att jag är. Och vem är jag? Jag är som alla andra. Jag har bra dagar och dåliga dagar. Jag är inte alltid supermänniska, har inte alltid världens bästa självkänsla och jag älskar inte världen alla dagar. Men jag är fin precis som jag är.

Nu måste jag gå och fixa käk. Jag har en vit katt som är hungrig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>