Livet blir aldrig som man tänkt sig

När jag var 23 så var hela mitt liv planerat. Jag visste precis vad som skulle hända. Jag hade börjat plugga till lärare och bli lika fantastisk som Robbie Williams i Döda Poeters Sällskap. Jag skulle så småningom bli sambo med min dåvarande kille och om vi höll ihop till 30-sträcket så skulle vi kanske gifta oss. Så blev det inte, vi gjorde slut som ett gemensamt beslut och jag hoppade av lärarhögskolan.  
När jag var 25 skulle jag gifta mig med en annan kille (bokade faktiskt kyrkan och allt). Jag skulle bli egenföretagare, en self-made woman som tjänade drivor med cash på att konsulta inom sociala media. Så blev det inte, jag kom på att det fanns många fördelar med att vara anställd även om jag aldrig gett upp tanken på att bli egen (min enskilda firma finns kvar). Och killen då? Vi bokade av kyrkan, hela bröllopet och separerade.
 
(Båda dessa två killar var helt grymma personer och det finns inga hard feelings, vill bara tillägga det så ingen får för sig något annat).
Idag är jag 28 och ska inte alls gifta mig, men väntar en liten knoddis med en helt underbar kille som heter Kristofer. Jag har allt jag önskar mig av livet just nu. Mitt jobb är kreativt, min fritid är rolig och mitt liv är spännande; jag spelar i band, jag umgås med roligt folk och jag bloggar vilket jag tycker är superkul. 
Det jag vill säga är: LIVET GÅR INTE ATT PLANERA, DET HÄNDER ÄNDÅ. Därför är min erfarenhet att det är bäst att ta en dag i taget. Ingenting som jag trodde när jag var yngre har slagit in. Saker och ting hittade sin väg i alla fall.
 
Men det bästa av allt är att det faktiskt blev ännu bättre än jag hade kunnat planera det! :) 
 

4 reaktion på “Livet blir aldrig som man tänkt sig

  1. Malin

    Ni är verkligen superfiina tillsammans! Va roligt att äntligen få veta din ålder.. Någonting jag har frågat mig många gånger!:)

    Din blogg är en av inspirations källorna till att jag velat börja igen! Tack! :)

    Svara
  2. [Sarah]

    Vilken härlig läsning!!

    jag känner igen mig i det massor.
    och de kan jag ju säga, det blir aldrig som man planerar ;) Här sitter jag idag, snart 31 med min 24 åriga pojkvän som har ALLT jag velat ha i de ”män” jag träffat innan. Hoppade av hälsopedagogiska högskoleprogramet och jobbar som en nöjd undersköterska på ett älderboende. Well, lång historia kortare.. man ska alltid försöka leva så man är lycklig i själen. inte på papperet.

    Så jäkla glad jag hittat hit btw.
    keep blogging.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>