Mitt gravida missförstånd

Jag är gravid och fascinerad över hur många som kommenterar min kropp. Huruvida jag är tjock eller smal, stor eller liten, brukade folk inte kommentera på över huvud taget. Men sedan jag blev gravid får jag kommentarer hela tiden. Flera gånger varje vecka.
 
Är inte min mage väldigt liten?

Jag har ju inte gått upp så mycket i vikt, kanske ska äta mer?
Kanske borde träna lite mer, äta lite nyttigare?
Det där med träning kan vara farligt, kanske ska ta det lite lugnt?
Och så vidare, i all oändlighet. Det är tjockis-skämt, oroliga kommentarer och välmenande råd.
 
Jag skriver inte det här för att shame-a någon. Jag blir inte ledsen när man kallar mig för tjockis och jag vet att de flesta bara menar väl. Men jag ställer mig ändå frågande till hur folk behandlar mig. För de flesta behandlar mig faktiskt helt annorlunda.
 
Innan jag blev gravid så lade sig ingen i vad jag åt, vad jag vägde och hur jag tränade. När jag blev gravid så förändrades det totalt. Då blev det plötsligt viktigt för alla, även folk som aldrig varit gravida, och totala främlingar, att berätta för mig vad jag borde och inte borde göra. Hur jag borde se ut, äta, röra på mig.
 
Ett vanligt missförstånd för gravida är att deras kropp fortfarande tillhör dem själva istället för allmänheten. Men nu har jag förstått hur det egentligen ligger till.
 
Från en gravid kvinna som är både tjock/smal/tränar för mycket/för lite samtidigt.
 

22 reaktion på “Mitt gravida missförstånd

  1. Malene

    Jeg synes, du ser skøn ud! :)
    Og folk burde da være ligeglade med, hvordan du lever dit liv. Det kommer jo ikke dem ved. Man skal gøre, hvad man selv synes er bedst.
    HIlsen en læser fra Danmark!

    Svara
  2. Fröken svår- blivande tvåbarnsmamma

    Japp visst är det skoj? Jag har märkt att folk mest gillar att säga att man är stoooor som om det är något fel eller skamligt med det. jag var större med mitt första barn och jisses vad jag fått höra det. Men nu när jag och magen inte växt lika mycket så hålls det tyst om det, därimot ska det fortfarande pratas om min enorma första mage :)

    Svara
  3. Emma - mamma till Hugo

    Det blir värre när bebisen är ute ;) då är inte din mat, träning eller kropp alls viktig men är huvudet normalt stort, har han/hon för lite/mycket kläder, är den vagnen/bilbarnstolen säker, är dom kläderna bra, är den maten, flaskan, rutinen bra? I all oändlighet :p

    Svara
    1. Retrolover

      Haha ja någon kompis skrev det till mig. ”Det här är bara en invänjningsperiod inför vad som komma skall, när du får onge så lägger sig ALLA i. Jämt. I allt.” Hehe.

      Svara
  4. chanette *pixi-jo* andersson

    känner igen det där…men du ska göra det som känns rätt för DIG och skita i vad andra säger…det e din kropp o de får lita på att du vet vad som e bäst för den…och undrar du nåt så e jag säker på att du frågar om du känner för det..så borde de med se på det.kram på dig

    Svara
  5. Verra

    Tycker det är sjukt fint med gravid magar å så, helt konstigt att det lixom växer en ny människa där inne.
    Tycker iaf att du är lika fin nu som innan du blev gravid :)

    Svara
  6. Sara

    Hej!
    Tycker du har en jättefin blogg, är själv väldigt inne på 50-60-tal och allt som hör till…
    Kände mig väldigt träffad av det du skrivit om jobbiga känslor man kan ha inför sin kropp som gravid: jag tycker det är så oerhört viktigt att våga prata om dessa, att man kan och att det är helt ok att känna så. (Jag menar, bara för att det finns folk som har det värre än en själv, det finns det ju alltid, så gör ju inte det ens egen upplevelse mindre jobbig, eller mindre värd på något sätt!) Just det här om att: bara för att man är gravid så ska man automatiskt genomgå någon slags transformering och helt plötsligt tycka det är ok att alla klampar in och tvärs igenom alla ens integritetsgränser. Blir fortfarande upprörd när jag tänker på det….:/
    Har själv haft en ätstörning och säkerligen är jag färgad av den fortfarande i mycket av det jag upplever/upplevde med kroppen under/efter graviditeten: men även om man inte haft en definierad ätstörning så tycker jag faktiskt inte man ska behöva höra dylika kommentarer, eller helt plötsligt bli behandlad helt annorlunda.
    Har skrivit ett blogginlägg om detta här:
    http://dollfacedeluxe.blogg.se/2012/august/fair-enough.html

    Vill du vädra tankarna med någon, så är det bara att höra av sig! :)
    Kram!
    /Sara

    Svara
    1. Retrolover

      Haha så sjukt jävla bra skrivet inlägg Sara! Dig måste jag bara följa. Har massor att säga om ämnet själv, men jag tror jag behöver lite perspektiv först. Det finns så mycket med att bli mamma som är komplicerat, speciellt eftersom jag har haft en ätstörning tidigare. Men också hur andra människor behandlar en, och hur mycket andra människor redan lägger sig i är skrämmande. Kram!

      Svara
  7. Pingback: 9 gånger när det sög att vara tjej | Retrolover | Vintage, 50s och retro

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>