Farväl amning!

Alla som har följt mig länge vet hur gärna jag velat tatuera mig. Det enda som hindrade mig för att gå till tatueraren förra året var att jag blev gravid, jag hade tid och allt. Sedan ville jag heltidsamma i ett halvår, och deltidsamma en tid efter det, så jag valde att skjuta upp tatueringen till dess att amningen var över. Jag tänkte att Leo fick bestämma när vi skulle sluta. 
 
Nu verkar den dagen komma fortare än förväntat. Strax efter tre månaders ålder så började Leo att slåss vid varje amning. Han tyckte inte att det gick tillräckligt fort och blev jättearg eftersom han trodde att jag försökte svälta honom med mening. 
”Vart fan är maten?” vrålade han medan jag, illröd i ansiktet, försökte handpumpa fram mjölken. 
Det här gjorde alla offentliga amningar till riktiga spektakel. Jag minns särskilt en gång i en park på Södermalm när mina bröst flög åt alla håll och Leo skrek så högt att folk måste ha trott att jag försökte tvångsmata honom med arsenik. 
 
Sedan fick jag influensan i helgen, vilket gjorde att mjölken sinade snabbt. Jag som alltid kunde mata ett helt fotbollslag kände nu att Leo var missnöjd efter varje amning. Lösningen på detta är såklart att Leo ska äta oftare så min produktion ökar igen, men eftersom han vägrar att jobba för att få maten i mer än två sekunder så ökar inte produktionen. Därför har vi blivit tvungna att ge ersättning för att han ska bli nöjd. 
 
Eftersom det finns mindre mat så blir Leo oftare missnöjd, och när han inte jobbar för att få mat så blir det mindre mat hela tiden, och då blir han ännu mer missnöjd. Ja, ni hör, dålig spiral. Jag hade säkert kunnat handpumpa och ge honom ur flaska så länge tills produktionen ökar igen, men det ska ju vara mysigt att amma också. Just nu är varannan amning en brottningsmatch vilket gör att jag blir stressad, irriterad och ledsen. 
Vi har samtidigt börjat med smakportioner mat, och det älskade han direkt. Så kortfattat så blir det nog ett tidigare slut på amningen, helt på Leos villkor. Jag tänker delamma så länge som jag kan, och jag får vara glad att jag kunnat amma såhär länge. 
 
Nu, när slutet närmar sig och tatueringen hägrar, så vill jag såklart inte alls sluta amma. Jag känner mig plötsligt överflödig och bortvald. Konstig känsla. Jag som alltid var trösten och boten på alla skrik är plötsligt en källa till dem.
Men nästa vecka ska jag bota min deppighet med att boka tatueringstid.
Hurra!!! Så fint det ska bli! 
 
 
Translation: Farewell breastfeeding! My kiddo has chosen not to breastfeed for much longer. I’m a little sad about it, but it also means that I’m finally getting that tattoo done. Hurray for tattoos! 

6 reaktion på “Farväl amning!

  1. Candy Dollheart

    Ja det måste kännas himla ambivalent och konstigt det där! Själv kan jag inte ens föreställa mig att amma, det verkar SÅ himla konstigt utifrån sett? Antar att det är något som ändras när man själv får barn:)

    Svar: Ooooh jippiiieee! Såklart vi skall utbyta tips! Vad KUL att du skall till New York! Jag mailar dig! <3

    Svara
    1. Retrolover

      Det är säkert olika från person till person, vissa vill ju inte amma och det är helt okej! Själv hade jag aldrig någon tvekan om att det var något jag ville. Det finns inga rätt och fel och om du inte vill amma (ifall du ens vill ha barn? alla vill ju inte det heller och det är också helt ok) så behöver du såklart inte göra det! Sv: Jaaaa! Mejla! :D

      Svara
  2. Hanna

    Åh vad jag känner igen mig! Min lilla tjej är snart 4 månader och för några veckor sedan hade vi samma amningskamp. Lyckades inte få henne mätt och nöjd av amningen men nu när hon får ersättning istället är hon så mycket gladare och nöjdare så det är värt det! Har gråtit över att hon ”ratade” mig men det viktigaste är ju att hon nu är pigg och glad och växer som hon skall!

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>