Loppisfantasterna som överkonsumerar

Ju fler där ute som har blivit miljömedvetna desto större blir loppis-trenden. Loppisfantasterna åker långa vägar i puttrande miljöförstörande bilar för att göra billiga fynd som de inte behöver. Men det är ju så bra, eftersom man värnar om miljön genom att ta tillvara på gamla saker, eller hur? Underbara Clara skrev ett fantastiskt inlägg om det nyligen: Loppis-mättnad där hon beskrev hur trött hon blir på all överkonsumtion, även om det är loppis. Jag är beredd på att hålla med henne. Det finns en retro-grupp på Facebook där användarna ofta lägger upp bilder med hela köksbord fulla av nya ”fynd”, månad efter månad. Hur får de plats i skåpen, undrar jag? Många säger också just det med ett skratt:

”Sambon har egentligen gett mig köpstopp eftersom vi inte har plats, så nu får jag smyga in fynden”.

Självklart älskar även jag att gå på loppis. Jag gillar både loppis, vintage, second hand och retro. Dessutom så köper jag ibland prylar från de stora kedjorna, vilket säkert många av er också gör. Den gigantiska skillnaden ligger för mig i att jag inte överkonsumerar. Inte längre. Jag åker inte längre på långa fyndrundor och köper med mig hundra loppisprylar som ligger oanvända i en låda. Jag köper inte längre klänningar på löpande band. Om jag vill ha någonting så funderar jag ett par dagar, ibland veckor, på det innan jag köper det. När jag ger mig ut på loppisrunda så har jag en lista med saker som jag faktiskt behöver och letar specifikt efter just det. Ett par träljusstakar kanske, eller en crémefärgad kofta.

För mig är ordet kvalitét ett ledord. Jag köper inte för att slänga inom ett år, utan försöker tänka betydligt mer långsiktigt. Därför gillar jag vintage och second hand, eftersom det ofta ger en fingervisning till att plagget har hållit mer än ett par tvättar. Men nyproducerade retroklänningar, det är fint det med. Så länge som de är av god kvalitét och inte trasas sönder efter en tvätt så köper jag också nytt då och då.

Jag tänker att jag kan ha den där klänningen i tio år till, och många av mina retroklänningar är faktiskt gamla som gatan. Tvättade med omsorg, lagade, omsydda. Precis som förr. Och det är faktiskt inte så svårt att omvandla gamla möbler till nya heller, ofta är det enda som krävs lite tålamod och en gnutta kreativitet.

Jag har inte alltid varit såhär, tidigare var jag faktiskt en överkonsument. Det har tagit tid för mig att rensa, vilket jag har gjort i omgångar. Jag har sålt saker på Tradera, skänkt till välgörenhet och lagat, sytt om och omvandlat. Sak efter sak har granskats med orden ”behöver jag verkligen detta?” i huvudet. När jag flyttade sist hade jag sex proppfulla kartonger med saker som jag inte hade öppnat på flera år.

Nu tillämpar jag mottot en sak in, en sak ut. Och att inte fynda bara för fyndandets skull. Då är det bättre att låta någon annan fynda, någon som verkligen behöver fynda.

Någon som lever på hundralappar i månaden när räkningarna är betalda och verkligen behöver den där tallriken. Istället för att någon som har hundra tallrikar av den finaste sorten köper för att göra ännu ett fynd, lägga på hög i ett skåp och sedan glömma bort.

3 reaktion på “Loppisfantasterna som överkonsumerar

  1. Bella

    Jag älskar absolut att spana på loppis och oftast får någonting följa med mig hem! Kanske något jag samlar på eller kläder om jag hittar något fint. Men jag håller verkligen med om att i den omtalade Facebookgruppen ser man ofta bord efter bort PROPPFULLA med saker. Ofta udda ting och sånt som folk själva erkänner att de inte har en aning om vad de ska göra med. Det är som att en del suger upp allt som är retro eller vintage på loppis bara för att! Liksom bara för att de inte kan låta bli! Kanske är det som ett beroende. Jag tycker att det är synd eftersom att det också är en slags köphets och beroende. Dessutom är det synd ifall någon annan är ute efter just dom prylarna och verkligen VILL ha dom och har sökt med ljus och lykta länge. Och så har någon annan mass-konsumerar köpt prylarna innan BARA FÖR ATT. Det är himla synd faktiskt…

    Svara
  2. Anna-Livet på Liden

    Tänker exakt som du. Väljer med tanke och omsorg, köper det jag behöver och rensar och ger bort med jämna mellanrum. Tillämpar också en sak in-en ut. Det jag köper i möbel/prylväg planerar jag att ha tills jag dör, typ.

    Svara
  3. Madeleine

    Tycker du har så rätt i det. Jag älskar också loppis, låga priser och unika saker av bra kvalite som också är bra för miljön, det är min melodi. Men det får ju inte går till överdrift, precis som du skriver. Jag hade en period då jag gick på loppis varje vecka, men nu har jag inte varit inne i en butik på flera månader, jag är lite mätt på det. Men snart kommer väl ett sug, min garderob passar mig inte längre efter en graviditet så måste förnya den.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>