Kroatien: turkosblått vatten och barrträd

Ordet jag tycker beskriver Kroatiens Makarska Riviera allra bäst är: backdrop. Ja, alltså en sådan där duk som man har i bakgrunden på vissa filmer för att få oss att tro att de är på en fantastisk plats, medan de i själva verket filmar i en studio någonstans. Kroatien var en enda stor backdrop, fast på riktigt. För vackrare platser får man leta efter.

IMG_3432 IMG_3568 IMG_3387


IMG_3409

Det var inte bara det att vattnet var precis den där perfekta nyansen av turkosblått, i bakgrunden fanns det höga berg med moln kring och överallt reste sig majestätiska barrträd.

IMG_3544

Dessutom hade K övertalat mig att vi skulle ta balkongen med havsutsikt. Vilken tur att han lyckades, för där spenderade vi många timmar. Leo kunde ju inte ligga och sova själv på hotellrummet, så varje gång han sov (och den killen kan sova) så satt vi där ute.

IMG_3376

Tyvärr tyckte Leo inte lika bra om Kroatien som vi gjorde. Han tyckte det var för varmt och att det fanns för få ställen att springa på. Dessutom har han en häftig motvilja mot att bada. Det är skittråkigt att bada, hälsar Leo. Hellre tuggar han på någonting han hittat på marken eller så springer han runt och röjer.

IMG_3392

Att sitta i vagnen var kanske en hit när han var liten, men nu var det inte det minsta roligt längre. Vi vågade inte släppa honom lös speciellt länge utomhus. Strandpromenaderna var milslånga, men det var också klippavsatser överallt med vassa stenar man kunde falla på. Vi gjorde vårt bästa för att Leo skulle tycka om Kroatien lika mycket som vi, men han gillade hotellet bäst.

IMG_3394
IMG_3487 IMG_3387

Hotellet var något i särklass. När man får barn så känns det ofta värt att lägga lite extra på att få ett bra hotell, eftersom man spenderar så mycket tid där. Leos favorit med hotellet var de långa korridorerna med heltäckningsmattor där det hela tiden kom folk som man kunde hälsa på. Min och Kristofers var den där balkongen jag redan tjatat om. Där satt jag hopkurad i en stol om kvällarna medan Kristofer läste högt för mig ur Zlatan-boken. Vi skrattade högt flera gånger, rekommenderar den verkligen.

IMG_3594

Man hinner liksom inte bli brun när man har barn, har jag upptäckt. Det finns inte så mycket tid att ligga på playan och steka direkt (läs: ingen alls) så det blev inte mycket av den varan. Men vi köpte snorkel och cyklop och doppade oss minst tre gånger var varje dag. Vattnet var ljummet och saltare än jag någonsin känt. Det finns ingen sand i Kroatien, utan allt är småsten. Därför hade jag mest på mig såna här på fötterna.

IMG_3449

Kroatiens Makarska Riviera var nog en av de finaste platserna jag besökt, och totalt otippat. Jag hade aldrig någon längtan efter Kroatien innan jag åkte dit, det var lite mer av en joker för oss. En kompromiss mellan Malta som Kristofer ville till och Sicilien som jag ville till. (Fast idag har min systeryster flyttat till Malta så det blir nog att vi åker dit inom kort i alla fall).

IMG_3498 IMG_3584 IMG_3440

Men nu? Nu längtar jag till Kroatien. Till lukten av salt hav i kombination med barrträd. Den godaste lukten på jorden.

2 reaktion på “Kroatien: turkosblått vatten och barrträd

  1. Pingback: Charterresor: Ett försvarstal | Retrolover | Vintage, 50s och retro

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>