Älskade kolikbebis

kolik

Älskade kolikbebis,

Vi har känt varandra i tre veckor nu. Den senaste veckan blev det uppenbart att något inte stod rätt till. Du hade så ont, så ont, så ont. Jag har aldrig sett en bebis ha så ont och vara så otröstlig förut.

Efter ett tag så förvärrades det och dök upp vid samma klockslag varje natt. Från klockan 23 till klockan 03.00 cirka höll du igång. Som tur är så sover din storebror som en stock ändå medan vi vuxna turas om att bära och trösta. Efter ett par dagar så lyckades vi (eller du?) styra om din dygnsrytm så att du (peppar, peppar) de senaste två kvällarna har skrikit kvällstid och inte nattetid. Från klockan 18 till klockan 22 känns betydligt mer humant, även om kvällarna aldrig har varit så långa.

Vi har testat det mesta. För det gör man. Det var en vecka sedan jag åt komjölksprodukter, du får allehanda droppar, vattenbaserad D-vitamin, kolikmassage, pysventiler, you name it. Imorgon har vi första tiden för akupunktur, något som jag verkligen hoppas på medan din pappa är skeptisk. Akupunktur mot spädbarnskolik är dyrt, men det får kosta vad som helst om det kan hjälpa dig.

Det är inte normalt att ha så ont som du har och jag är glad att du inte kommer minnas det här i framtiden. Att du inte vet hur många gräl som dragits igång, hur många tårar som fällts och hur mycket frustration din smärta skapar. Allt för att vi inte kan hålla oss neutrala inför ditt skrik, det går inte, hur mycket du än skriker. Det skapar en ångest i oss som måste pysa ut på något sätt. Det gör ont i oss att veta att du har ont.

Men vi lär oss. Vi lär oss hur vi hanterar frustration och vi övar på att vara snälla mot varandra och oss själva. Vi delar upp kvällarna och nätterna för att orka. Mitt i det här ska vi tydligen flytta också, det var något vi inte räknat med. Men allt går tack vare den fantastiska avlastning vi får från familj och vänner.

Din storebror fick frågan i parken häromdagen hur det var att ha en bebis.

”Man får ont i öronen”, svarade han.

På dagtid är du som bebisar är mest, lite skrikig, gnällig och ibland nöjd. Men när kvällspasset drar igång så är det på en helt annan nivå.

Vi borde vara tacksamma för att det inte är värre. Än så länge. Kolik kan kulminera vid 6-8 veckor har jag läst. Jag har nog googlat mer om spädbarnskolik den senaste veckan än jag läst på något annat ämne. Fått tips om polska magdroppar, fänkålste och gripe water. Saker som ingen högre instans egentligen rekommenderar men som jag ändå kommer prova ifall akupunkturen inte hjälper.

För man testar vad som helst om man är förälder till ett kolikbarn.

Älskade kolikbebis. Vad glad jag är att du aldrig kommer minnas den här tiden. Om två-tre månader så får vi en ny chans, du och jag, att lära känna varandra. Till dess så lovar jag att hålla om dig när du skriker varje kväll. Trösta dig, vara nära och hålla mig lugn fast mitt hjärta brister.

Hoppas jag också glömmer.

7 reaktion på “Älskade kolikbebis

  1. L

    Fy vad jobbigt för er! Kan inte ens föreställa mig hur det är.. Vi har haft EN ont-magen-skrik-kväll och det var jättejobbigt att se bebis så ledsen men inte kunna göra något åt det :-( hoppas det blir bättre snart, så ni kan njuta av er bebisbubbla <3

    Svara
  2. Amanda

    Stackars er, håll ut. Det kommer gå över – men jag kan inte ens tänka mig hur ont det måste göra i era hjärtan att höra bebis skrika så mycket varje kväll/natt. När min dotter var 3mån så skrek hon varje kväll ca 3h i 2-3v, och det gjorde oss tokiga! Det kändes som tortyr. Man provar allt men inget funkar, det är ”bara” att hålla ut och till slut går det över. Vi hade öronproppar på oss till slut för att orka, det tärde så mycket att lyssna på det höga skriket…
    Kram Amanda (som är dålig på att kommentera men som gillar din blogg jättemycket!)

    Svara
  3. sandra

    Stort, stort grattis till ert lilla pyre! Blev så rörd av storebrors kommentar om hur det är att ha en bebis. Vilken ren iakktagelse av en jobbig situation. För jag kan bara tänka mig hur det känns att se sitt barn ha ont och samtidigt inte kunna trösta eller göra det bättre. Hoppas att akupunktur hjälper <3

    Svara
  4. Christin

    Väldigt fint skrivit och kram! Hoppas det blir bättre snabbt (För övrigt älskar jag akupunktur – hoppas er bebis blir lika hjälpt som jag blev!) kram!

    Svara
  5. Rebecka

    Vilken fruktansvärd känsla att se sitt barn ha ont och inte kunna göra något. Jag hoppas verkligen för eran skull att det går över snart. Styrkekramar <3

    Svara
  6. Madde

    Lider med er och känner igen mig allt för väl! Vi var i liknande situation för exakt ett år sedan. Man googlar och läser för att hitta lösning och tips..tänkte tipsa om det som till slut fungerade för oss. Jag slutade helt med komjölk och även all typ av soja! (Läs innehållsförteckning noga) Detta fick inte full effekt förrän efter 2,5-3 veckor…vet att det är lång tid men kortare än tre månader i alla fall. Hoppas du orkar testa, eller hittar något annat som fungerar för er!
    Stort grattis i allafall till er bebis!..och jag lovar alla glömmer! Föräldrar, bebis och syskon ☺️

    Svara
  7. Johanna

    Hoppas koliken vänder snart, jag tänkte på en sak idag – kan det vara så att bebis reagerar på lök.
    Lök är en väldigt vanlig krydda i väldigt många råvaror i matvaruhandeln nämligen inte alltid på dom ställen man förväntar sig.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>