Glitter i vardagen

tattoosidepieceroses

Jag var hos en kurator i veckan och har fått allt svart på vitt. Hon var helt underbar och kunde på pricken beskriva exakt hur det är jag känner mig.

”Du känner att du är i en tunnel”, sa hon.

Precis, precis, precis! utbrast jag. Vad är det för fel på mig?

”Du är deprimerad”, svarade hon.

Så nu vet jag att jag, trots alla mina avsikter att inte halka ner, har trillat dit. Det är inte så konstigt förklarade hon efter vad jag har gått igenom. Först blev jag helt stillasittande i fyra månader av rädsla för att föda för tidigt. Något som isolerade mig och tog en massa energi. Sedan, när bebisen ändå aldrig kom, så blev jag igångsatt av ”humanitära skäl” eftersom jag inte orkade vara gravid längre. När bebisen kommer, tänkte jag då, så kommer allt bli som vanligt igen. Då kommer jag bli mig själv igen.

Och sen hade Lukas kolik och skrek dag och natt. Så jag rullade vagn över trösklar, sov för lite och orkade inte med mig själv. När koliken äntligen är över, tänkte jag då, så kommer allt bli som vanligt igen. Då kommer jag bli mig själv. Då börjar livet igen.

Men nu när koliken är över så känner jag inte igen mig själv. Jag vet hur lyckligt lottad jag är med två friska barn, en fantastisk sambo och ett bra liv i övrigt. Men jag kan ändå känna att jag innerst inne är olycklig. En tomhet. En meningslöshet. Det är en så konstig känsla och ingenting jag är van vid. Jag som är så bra på att peppa upp mig själv, att bita ihop, ta ett steg till, försöka, kämpa på, tänka positivt och vara tacksam. Deprimerad.

Så nu letar jag glitter i vardagen. Små saker att förändra för att jag ska må bättre. För att försöka få energin tillbaka. Orka börja träna, få fatt i kreativiteten, träffa vänner. I januari börjar jag jobba, något jag ser mycket fram emot. Till dess så tar jag en dag i taget.

Små tomtesteg framåt.

5 reaktion på “Glitter i vardagen

  1. Malin

    Hej.
    Följer din blogg o älskar din stil o kände att jag bara måste kommentera detta inlägg..
    Jag är själv positiv, o har lätt att peppa igång mig själv, glad person. Jag har inga barn men i mitt liv var de annat som gjorde att jag tappade mer o mer av mig själv. Jag var också deprimerad, något som jag aldrig trodde att jag skulle kunna drabbas av. O ville bara säga att bra att du får hjälp, ta all hjälp du kan få och det kommer bli bättre o lättare! Ta hand om dig! Kram!

    Svara
  2. Johanna

    Jag har med varit deprimerad till & från sen dottern kom för 7 år sen, fick en förlossnings depression & insåg inte fören hon va 8 månader att jag mådde dåligt, tog kontakt med min BM & fick hjälp via Aurora mottagningen.
    Efter det har jag blivit deprimerad i olika perioder när jag mått dåligt av olika anledningar, har varit deprimerad under större delen av 2016 då hela mitt liv slogs i spillror pga skilsmässan.

    Du är långt ifrån ensam om detta, Jag tycker du är starkt som vågar erkänna att du mår dåligt & tog hjälp för att börja resan tillbaka. Bara att höra av dig om du vill växla tankar eller bara vara <3 För mig tog det ganska lång tid att acceptera att jag var deprimerad & behövde mediciner för att orka med vardagen.

    Svara
  3. sandra

    Är så glad att du får gå och prata med någon som förhoppningsvis får dig att känna igen dig själv igen. Jag tror på dig, Johanna! <3

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>